Periodisk fasta

Periodisk fasta - en populär diet

Periodisk fasta är ett populärt dietkoncept, som kantats av såväl lovord som kritik. I den här artikeln kollar vi på några av fördelarna och missförstånden med dieten.

Periodisk fasta som dietkoncept har funnits länge. I vissa kretsar, inte minst på diverse träningsforum, har det förekommit så långt tillbaka som 2007–2008. I kvällspressen fick olika fastedieter sitt stora uppsving för ett par år sedan, då 5:2-dieten på några dagar gick från något som betraktades som en snudd på livsfarligt till ett hälsomirakel.

På senare tid har periodisk fasta fått en renässans, och då främst som en metod för att komma i form. I den här artikeln kollar vi närmre på periodisk fasta i sin helhet samt varför det används för att komma i form.

Varför man går ner i vikt när man fastar

För att gå ner i vikt måste man äta färre kalorier än vad man förbrukar. När man gör det måste kroppen få energi från annat håll och förhoppningen är att den energin tas från kroppsfettet.

Oavsett vilken diet man ägnar sig åt – LCHF, GI, periodisk fasta eller konventionella rekommendationer från Livsmedelsverket – går det inte komma undan det faktumet. Alla dieter som underlättar viktnedgång gör det genom att göra det lättare att äta mindre kalorier.

Detta ska dock inte misstolkas som att man kan äta vad som helst under en diet. Även om ett kaloriunderskott krävs för viktnedgång så är en näringsrik kost med tillräckligt mycket protein en förutsättning du ska tappa fett och inte muskelmassa.

Ett sätt att hålla sig mätt

En stor del av 16/8-fastans popularitet kan tillskrivas dess förmåga att göra det lättare att hålla sig mätt under diet. Detta kanske låter orimligt till en början. Hur kommer det sig att hungern inte blir outhärdlig om man går 16 timmar utan mat?

Den första anledningen är att kroppen anpassar sig. Vid en övergång från 5–6 regelbundna måltider per dag till ett fasteupplägg är det vanligt att man känner sig hungrig till en början. Det beror delvis på att kroppen är van vid att få energi på de givna tidpunkterna och därför blir du hungrig därikring. När du följt fasteupplägget ett tag anpassar sig kroppen efter det nya mönstret och hungern kommer först komma vid tidpunkten då du normalt äter din första måltid.

Den andra anledningen till att det är lättare att hålla sig mätt är för att du kan äta större måltider. Säg att du måste äta 2500 kcal för att gå ner i vikt. Om du äter fem jämnt fördelade måltider skulle du få i dig 500 kcal per måltid, vilket för många är för lite för att generera en duglig mättnadskänsla.

Med ett fasteupplägg, där du till exempel skulle kunna äta en liten måltid innan träning och två stora måltider efter, skulle du få i dig en måltid med 500 kcal samt två måltider med 1000 kcal. De två sistnämnda måltiderna skulle upplevas som bulkmåltider för någon som är van att äta flera portioner om drygt 500 kcal, vilket kan göra det lättare att följa sin dietplan.

Vanliga frågor om periodisk fasta

Nedan listar vi svaren på några av de vanligast förekommande frågorna kopplat till ämnet periodisk fasta.

Bryts musklerna ner?

Den i träningssammanhang förmodligen vanligaste farhågan med ett fasteupplägg är att musklerna bryts ner. Det här är dock inte ett problem vid dieter som nyttjar kortare fasteperioder, så som en 16-timmarsfasta.

Sjunker blodsockret?

I kontrast till vad många tror håller sig blodsockret hos en frisk person inom vad som ses som ett normalspann under en lång tid. Ur ett evolutionärt perspektiv är bibehållandet av normala blodsockernivåer extremt viktigt. Av den anledningen har kroppen flera sätt att försäkra sig om att för låga blodsockernivåer sällan uppstår, trots att du går flera timmar utan mat.

Sjunker ämnesomsättningen?

Ett annat orosmoment är att ämnesomsättningen skulle sjunka om man inte äter frekventa måltider. Detta är inte heller helt sant. Det stämmer att kroppen förr eller senare drar ner kaloriförbrukningen om man inte äter, men det skulle kräva en avsevärt mycket längre fasta än 16 timmar för att det ska ske.